Minska risken för att bli bedragen

Phishing – eller nätfiske som det också kallas – är en form av bedrägeri som sker online. Oftast handlar det om att bedragarna skickar ut mejl, där de uppmanar dig att dela personliga uppgifter eller klicka på skadliga länkar. En annan form av phishing är att bygga falska webbsidor.

Tips för att skydda dig mot phishing

• Fyll aldrig i personuppgifter i ett e-postformulär.
• Var uppmärksam på mejl som efterfrågar personlig information och/eller är felstavade.
• Öppna inte länkar i mejl du inte känner igen.

Bedrägeri via telefon kallas för vishing – en kombination av orden voice och phishing.

Vishing går ut på att bedragaren tar kontakt via telefon. De utger sig för att vara till exempel från en bank eller myndighet och påstår ofta att det är bråttom. De kan ange olika skäl till att du ska använda ditt BankID, din bankdosa eller lämna ut dina koder. Målet är att komma in i nätbanken för att föra över pengar, eller för att ladda ner ett nytt mobilt BankID. 

Telefonsamtalet kan också följas upp med ett hembesök i syfte att få med sig värdesaker, så kallad fysisk vishing. 

Tips för att skydda dig mot vishing

• Lämna aldrig ut dina personliga koder eller kontouppgifter.
• Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som oväntat ringer dig.
• Om du blir misstänksam, lägg på luren. Sök sedan själv upp numret till företaget de påstår sig ringa från, och ring upp dem för att kontrollera.

Smishing – en hopskrivning av orden sms och phishing – är en metod där bedragarna kontaktar dig via sms. Syftet är ofta att få dig att klicka på en länk och fylla i personliga uppgifter eller att ringa upp ett angivet telefonnummer.

En vanligt förekommande situation där bedragarna använder smishing är att du får ett sms om att en leverans är på väg. I smset uppmanas du klicka på en länk eller kontakta kundsupporten. Även om du faktiskt väntar ett paket, använd gärna leverantörens app eller besök hemsidan för att spåra paketet. 

Tips för att skydda dig mot smishing

• Klicka inte på länkar i sms från okända avsändare.
• Ring inte upp telefonnummer som anges i sms utan att först kontrollera avsändaren.
• Lämna inte ifrån dig personlig information.

Skimming är en form av kortbedrägeri, där bedragarna läser av informationen från ditt bankkort. Det kan göras genom att montera en utrustning ovanpå en bankomat eller en betalterminal, till exempel på en bensinstation. Skimming kan också göras trådlöst.

Idag är skimming, som tur är, inte så vanlig i Sverige, tack vare chipteknologin i våra moderna kort. Men det kan ändå vara bra att känna till hur skimming fungerar och hur du skyddar dig.

Tips för att skydda dig mot skimming

• Använder du kortet i en bar eller restaurang, be då att få tillbaka det direkt efter betalningen.
• Var uppmärksam innan du sätter in ditt kort i en bankomat eller betalterminal, och se om något ser misstänkt ut. Är du osäker, meddela personalen eller banken.
• Skydda din PIN-kod när du betalar eller ta ut pengar.

Romansbedrägerier inleds vanligtvis på nätet, till exempel på Facebook eller via en dejtingapp. Bedragaren kontaktar en person och de börjar chatta, byta e-post och prata i telefon.

Den här kontakten kan ofta pågå i månader och bedragaren visar snabbt sin kärlek och pratar om en gemensam framtid. Efter ett tag, börjar bedragaren att begära pengar under olika förevändningar, till exempel för sjukhuskostnader och resor.

Tips för att skydda dig mot romansbedrägerier

• Skicka aldrig pengar till någon som ber om det via internet.
• Om du har blivit lurad, rapportera det. Du är inte ensam.

Annonsbedrägeri kallas det när en person köper en vara eller tjänst på nätet, som de betalar på förhand men sedan aldrig får. Annonsbedrägerier sker oftast på kända annonsplattformar som Blocket eller Facebook Marketplace. Men det händer även att bedragarna skapar egna falska hemsidor som efterliknar en äkta sajt.

Tips för att skydda dig mot annonsbedrägerier

• Var alltid vaksam på om säljaren/köparen föreslår ovanliga betalnings- eller leveransmetoder.
• Om du handlar på andrahandsmarknaden kan du försöka undersöka säljaren för att se om andra köpare råkat illa ut.

Bedrägeriförsöken vid lägenhetsbedrägeri kan se ut på olika sätt. Ofta läggs en centralt belägen lägenhet ut i en annons till en rimlig månadshyra. En varningssignal är att det efterfrågas flera månadshyror i förskott, alternativt en deposition, och att det finns tidspress.

Tips för att skydda dig mot lägenhetsbedrägerier

• Kontrollera ägaren av annonsen och sök själv fram telefonnumret. Är det samma person? Ring och kontrollera att personen faktiskt finns. 
• Betala aldrig pengar i förskott innan du sett lägenheten samt träffat uthyraren. Betala inte via anonyma betalningstjänster eller till utlandet. 
• Var vaksam på om hyran är ovanlig låg och om det krävs förskottsbetalning under stress.  

Investeringsbedrägerier är en form av brottslighet, där bedragare lockar människor att investera pengar i falska affärsmöjligheter. Investeringsbedrägerier utnyttjar människors önskan om att tjäna pengar, och kan ha stora ekonomiska konsekvenser för de som faller offer.

Tips för att skydda dig mot investeringsbedrägerier

• Investeringar som lovar snabba och orealistiska avkastningar som låter för bra för att vara sant är det antagligen det. 
• Ta dig tid att noggrant utvärdera varje investeringsmöjlighet. Fråga dig själv om avkastningen känns rimlig, och om du förstår affärsmodellen och riskerna. 
• Undersök noggrant de personer eller företag som erbjuder investeringen. 

En penningmålvakt är någon som, medvetet eller omedvetet, hjälper till att tvätta pengar. Det blir allt vanligare att bedragare utnyttjar ungdomar för att tvätta pengar via Swish. Ett exempel på penningtvätt via Swish är när bedragaren swishar en främling, och sedan följer upp med ett meddelande om att det skett ett misstag. Personen som tagit emot pengarna uppmanas då att skicka de vidare till ”rätt” mottagare.

Tips för att skydda dig mot penningtvätt

• Skicka aldrig vidare pengar på uppmaning av någon annan. 
• Om du får in oväntade pengar via till exempel Swish, skicka då endast tillbaka dessa till avsändaren.

Bedrägeriförsöken vid uthyrning av semesterbostäder kan se olika ut. Var noggrann och kolla upp uthyraren oavsett om det är en privatperson eller en förmedling/uthyrningsfirma som hyr ut. En första varningssignal är om du hittar något som ser fint ut till en ovanligt förmånlig hyra. Låter det för bra för att vara sant är det oftast det. Andra tecken att se upp för är om uthyraren begär en deposition eller om det finns tidspress.

Tips för att skydda dig mot semesterhusbedrägerier:

• Kolla recensioner, vad säger andra?
• Gör bildsök och kartsök för att säkerställa att boendet finns och ligger där det utgör sig för att göra.
• Vid hyra av privatperson: ta kontakt med uthyraren och ställ kontrollfrågor om boendet, till exempel om närhet till olika ställen. Bedöm sedan om svaren känns sanna och riktiga.
• Vid hyra av uthyrningsfirma: kolla upp företaget. Finns det en seriös hemsida med information så som organisationsnummer, kontaktuppgifter och allmänna villkor? Om du blir osäker, är det bättre att hyra från en erkänd förmedlare som garanterar att boendet är äkta.

Ett bra tips när du väl är på plats är att kolla runt så att boendet uppfyller det som är utlovat. Dokumentera också om något är trasigt eller saknas och kontakta uthyraren vid ankomst. Då undviker ni diskussioner i efterhand.

Ett deepfake-bedrägeri är en typ av bluff där bedragare använder artificiell intelligens för att skapa förfalskade videor, bilder eller röster. 

Målet är att få dig att tro att exempelvis ett telefonsamtal eller en video är verklig. Och att du sedan för över pengar till ett konto, som egentligen tillhör en bedragare.

Så skyddar du dig mot deepfake-bedrägerier

• Var sunt misstänksam.
• Var källkritisk.
• Granska bilder, videor och ljud noga för att hitta tecken på fusk.
• Använd aldrig BankID på uppmaning av någon som ringer dig.