.svg)
Vad är prisbasbelopp och inkomstbasbelopp?
Sveriges ekonomi påverkas av inflationen och det går därför inte att lagstifta vissa fasta belopp. För att till exempel vissa avgifter, skatter och förmåner ska hamna på rimliga nivåer beräknas dessa med hjälp av basbelopp. Det finns tre olika typer av basbelopp.
Prisbasbelopp är ett indexbelopp som justeras varje år och som speglar prisutvecklingen i Sverige. Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som räknar fram beloppet och det används för en rad olika beräkningar. Till exempel skatter, studiemedel, föräldra- och sjukpenning, tjänstepensioner och olika avgifter och förmåner.
Det förhöjda prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av pensionsgrundande inkomst, en del ersättningar och inkomsttak i vissa avtalspensioner. Det används också för att beräkna hur stor intjänad tilläggspension personer som är födda mellan 1938 och 1953 ska ha.
Inkomstbasbeloppet fastställs av Pensionsmyndigheten varje år och används bland annat för att räkna fram den högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension. Inkomstbasbeloppet följer förändringen av inkomstindex.
Basbelopp senaste 4 åren
| Basbelopp | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|---|
| Prisbasbelopp | 57 300 kr | 52 500 kr
| 48 300 kr
| 47 600 kr
|
| Förhöjt prisbasbelopp | 58 500 kr | 53 500 kr
| 49 300 kr
| 48 600 kr
|
| Inkomstbasbelopp | 76 200 kr | 74 300 kr
| 71 000 kr
| 66 200 kr |
